Ja med hundvalp i huset och tre ungar samt svenska besökare så kan nog vardagen inte beskrivas på något mer passande sätt...
Denna vecka har varit ganska turbulent. Milt uttryckt!
Förra lördagen åkte vi till RAK Ras Al Khaimah och Adoptionscentret för djur. Tanken var att besöka en liten övergiven hundmamma på tre år för att se om hon kunde vara något för oss. Jag hade bestämt mig för en vuxen hund. Jag hade bestämt mig för en korthårig hund. Jag hade bestämt mig för en liten hund. Jag hade framförallt bestämt mig för en tränad hund.
Jag förstår nu varför det är viktigt att hålla sig till protokollen. Även om det kan få det mest underhållande mötet att gråna av tristess. Att hålla sig till givna förutbestämda ordningar är säkert bra. Jag önskade jag hade lite mer av den diciplinen. Framförallt nu när jag sitter här med en "liten" hårig, otränad golvnerpissande hårboll som verkar vara en blandning av Saluki, se nedan
och Leonberger
Så undrar jag ändå om inte det varit bra om jag inte frångått min ursprungliga plan...
Efter att en vecka torkat både gult och brunt både inne och ute (mest inne tyvärr) så har jag lite blandade känslor för den övervuxna valpen som ligger nedanför mina fötter i skrivandets stund...
Förra veckan gick Sander i stort sett sin fulla tid på Nursery. Det innebär att jag Söndag, Tisdag och Torsdag med två morgontrötta killar jagar ut från huset 7.20. Checkpoint 1 är Samuels skola 7.50. Puss och hejdå. Checkpoint två Sanders nursery 8.05. Puss hejdå, lite lek, några tårar och Puss och hejdå, goedjur i famn, vattenflaska i hand, namnballongen på sin plats, löfte om att komma tillbaka och hämta. Mer puss och hejdå....Iväg!
Morgonrutt Hemma hos Lilli och bajsbollen 8.45. Frukost!
Denna veckan har jag (säger jag eftersom med Janos goda planering varit på tjänsteresa denna vecka) Besök av mamma och styvfar. De kom den 14 jan kl 01 och Jano lämnade Dubaimark den 13 jan 23.30. Ibland är slumpen smart. Slumpen har gjort mig trött och irriterad. Tackolov var vi fler i huset som nu kunde torka golv efter yrvädret. Slumpen torkar inte golv efter håriga fyrbenta, gläffsande charmtroll. Slumpen gör faktiskt inget för att bidra till skötsel av bajsmaskinen överhuvudtaget. Det var avtalet jag gjorde med slumpen när barnen skulle få en liten valp. Konstaterar idag att slumpen är mer konsekvent än vad jag är. Jag är flexibel. Jag gillar vara flexibel. Att vara flexibel har många fördelar. Ja såvida man inte är hjärnkirurg eller rymdforskare. Hade varit väldigt nervöst att bli opereread av en flexibel och inkonsekvent hjärnkirurg till exempel. Men nu är det ju inte hjärnkirurgi vi sysslar med här i huset tack o lov! Utan "potträning av en jättepuppy. Min mamma har varit till sådan stor hjälp här nere. Hon har hållt barnen glada och sysselsatta. Hon har gett tröstande ord och lite av sin visdom. Jag har nog aldrig tidigare uppskattat min mammas besök så mycket som denna gång. När hon reste började jag genast planera för nästa gång vi skulle ses. Så inget ont som inte har något gott med sig passar väl in här. Efter mammas halva vistelse kom mitt älskade barn, Noah med sin fina Sara. Så mycket som jag fart och flängt dessa veckor går inte göra ett läsbart inlägg om. Det skulle förmodligen vara mer underhållande att läsa SL:s tågtidtabell...
Men trots det har varit både intensiva och turbulenta veckor. Eller som vår maid sammanfattade denna månad "It`s like a war" Om hon syftade till familjesituationen eller det faktum att den charmanta puppyn dragit upp varenda planta i trädgården utvecklades inte. Men trots detta så har jag än en gång lärt mig en sak om mig själv. Jag är rätt bra på få ihop saker. Men så får man ju inte säga om sig själv So shame on me!
Denna vecka har varit ganska turbulent. Milt uttryckt!
Förra lördagen åkte vi till RAK Ras Al Khaimah och Adoptionscentret för djur. Tanken var att besöka en liten övergiven hundmamma på tre år för att se om hon kunde vara något för oss. Jag hade bestämt mig för en vuxen hund. Jag hade bestämt mig för en korthårig hund. Jag hade bestämt mig för en liten hund. Jag hade framförallt bestämt mig för en tränad hund.
Jag förstår nu varför det är viktigt att hålla sig till protokollen. Även om det kan få det mest underhållande mötet att gråna av tristess. Att hålla sig till givna förutbestämda ordningar är säkert bra. Jag önskade jag hade lite mer av den diciplinen. Framförallt nu när jag sitter här med en "liten" hårig, otränad golvnerpissande hårboll som verkar vara en blandning av Saluki, se nedan
och Leonberger
Så undrar jag ändå om inte det varit bra om jag inte frångått min ursprungliga plan...
Efter att en vecka torkat både gult och brunt både inne och ute (mest inne tyvärr) så har jag lite blandade känslor för den övervuxna valpen som ligger nedanför mina fötter i skrivandets stund...
Förra veckan gick Sander i stort sett sin fulla tid på Nursery. Det innebär att jag Söndag, Tisdag och Torsdag med två morgontrötta killar jagar ut från huset 7.20. Checkpoint 1 är Samuels skola 7.50. Puss och hejdå. Checkpoint två Sanders nursery 8.05. Puss hejdå, lite lek, några tårar och Puss och hejdå, goedjur i famn, vattenflaska i hand, namnballongen på sin plats, löfte om att komma tillbaka och hämta. Mer puss och hejdå....Iväg!
Morgonrutt Hemma hos Lilli och bajsbollen 8.45. Frukost!
Denna veckan har jag (säger jag eftersom med Janos goda planering varit på tjänsteresa denna vecka) Besök av mamma och styvfar. De kom den 14 jan kl 01 och Jano lämnade Dubaimark den 13 jan 23.30. Ibland är slumpen smart. Slumpen har gjort mig trött och irriterad. Tackolov var vi fler i huset som nu kunde torka golv efter yrvädret. Slumpen torkar inte golv efter håriga fyrbenta, gläffsande charmtroll. Slumpen gör faktiskt inget för att bidra till skötsel av bajsmaskinen överhuvudtaget. Det var avtalet jag gjorde med slumpen när barnen skulle få en liten valp. Konstaterar idag att slumpen är mer konsekvent än vad jag är. Jag är flexibel. Jag gillar vara flexibel. Att vara flexibel har många fördelar. Ja såvida man inte är hjärnkirurg eller rymdforskare. Hade varit väldigt nervöst att bli opereread av en flexibel och inkonsekvent hjärnkirurg till exempel. Men nu är det ju inte hjärnkirurgi vi sysslar med här i huset tack o lov! Utan "potträning av en jättepuppy. Min mamma har varit till sådan stor hjälp här nere. Hon har hållt barnen glada och sysselsatta. Hon har gett tröstande ord och lite av sin visdom. Jag har nog aldrig tidigare uppskattat min mammas besök så mycket som denna gång. När hon reste började jag genast planera för nästa gång vi skulle ses. Så inget ont som inte har något gott med sig passar väl in här. Efter mammas halva vistelse kom mitt älskade barn, Noah med sin fina Sara. Så mycket som jag fart och flängt dessa veckor går inte göra ett läsbart inlägg om. Det skulle förmodligen vara mer underhållande att läsa SL:s tågtidtabell...
Men trots det har varit både intensiva och turbulenta veckor. Eller som vår maid sammanfattade denna månad "It`s like a war" Om hon syftade till familjesituationen eller det faktum att den charmanta puppyn dragit upp varenda planta i trädgården utvecklades inte. Men trots detta så har jag än en gång lärt mig en sak om mig själv. Jag är rätt bra på få ihop saker. Men så får man ju inte säga om sig själv So shame on me!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar