Det finns vissa personer som kan gå genom hetta, storm, lera eller tragedier men ändå så kan de se sådär svala och vårdade ut. Jag tillhör inte den skaran. Är det varmt svettas jag och det syns. Efter ett tag smells det också. Stormar det så ser jag inom kort ut som jag blåst med en tornado. Lera...? Hmm... räcker med passera en sandlåda för att jag ska se pinad ut. För att inte tala om inre händelser som sätter spår... Verkar som att allt syns på mig. Finns vissa som påstår att det är bra vara transparent. Jag menar att det är dubbelt. Det är lätt bli omtyckt -Det är fördel. Det är också lätt bli "illatyckt" - Det är en nackdel om det står lätt framför.
Men bortsett från vad människor tycker eller tänker om en när man lärt känna varandra, så kommer man ju inte undan det första intrycket...
Vad du ser är beroende av din sinnesstämning när du ser det....
Det är som känt avgörande för din första uppfattning av en annan person. Det första intrycket är många gånger missvisande. Men det verkar vi inte bry oss så mycket om utan fortsätter gärna bygga uppfattningen runt en person baserat på de första 20 sekunder vi hade. Rättvist? Orättvist? Eller Kul?
Sedan vi kom hit har jag stött på många varianter av hur människor uttrycker sig. Både verbalt men också med sin klädsel. Less is Mess eller More is Less eller Less is More? Det är det som är frågan.
Vissa människor kan inte gå utanför dörren utan att passera både garderob och spegel. Andra demonstrerar sitt oberoende genom att låta bli. Vissa klär sig för andra. Andra klär sig för sig själv. En del klär sig för att dölja vilka de är. Andra klär sig för att visa vilka de är. And so on...
En dag stod denna själ framför mig. Håret var stylat i vackra lockar. Makeupen säkert nygjord och klänningen på den slanka kroppen satt som skräddarsydd. Mycket omsorg för dagens aktivitet. I första intrycket verkar detta vara en person som bryr sig om hur hon ser ut. Därför känns det så obegripligt att se det som sker nedanför knäna....
Men bortsett från vad människor tycker eller tänker om en när man lärt känna varandra, så kommer man ju inte undan det första intrycket...
Vad du ser är beroende av din sinnesstämning när du ser det....
Är detta en ful ödla eller en vacker klänning?
Sedan vi kom hit har jag stött på många varianter av hur människor uttrycker sig. Både verbalt men också med sin klädsel. Less is Mess eller More is Less eller Less is More? Det är det som är frågan.
Vissa människor kan inte gå utanför dörren utan att passera både garderob och spegel. Andra demonstrerar sitt oberoende genom att låta bli. Vissa klär sig för andra. Andra klär sig för sig själv. En del klär sig för att dölja vilka de är. Andra klär sig för att visa vilka de är. And so on...
En dag stod denna själ framför mig. Håret var stylat i vackra lockar. Makeupen säkert nygjord och klänningen på den slanka kroppen satt som skräddarsydd. Mycket omsorg för dagens aktivitet. I första intrycket verkar detta vara en person som bryr sig om hur hon ser ut. Därför känns det så obegripligt att se det som sker nedanför knäna....
Men vad hände?
Tillbaka till dessa svala vackra människor som kan gå genom sandstormar utan att få ruffsigt hår. Jag har några såna väninnor och en av dessa vill jag tillägna denna bild. Hade "min" Åsa sportdykt eller snorklat hade hon absolut haft dessa simfötter. Det hade varit under hennes värdighet att använda svarta otympliga klaskande grodfötter på de välvårdade tossorna.
Nä! Åsa kan stil! Åsa har värdighet.
1. Rosa ska de vara
2. Alla damskor har klack. Har de inte klack är det ingen damsko.
Så sant som det är skrivet!
Varsågod Åsa här är din grodsko!
