Denna innebörd av att älska Red hot chili peppers är nummera sann i dubbel bemärkelse
Första gången jag besökte Thailand klarade jag inte ens av den mildaste maträtt. Allt var starkt och fick mig att sluka vattenglas efter vattenglas. Nu efter ätit Sri Lankan mat i snart tre veckor till lunch och middag har jag upptäckt att spicy är min grej. Både för öra och mun!
Satt i bilen häromdagen och RHCP spelades på radion. Känner mig så härligt upprorisk när jag hör dem och vi blev som tokiga i bilen och drog på tunggunget. Ungarna tjöt av glädje och vi alla sjöng med så gott vi kunde. Skulle jag få välja så skulle kyrkan dåna av deras toner den dagen jag lagts för att vila. Jag jobbar på för att få arvet vidare till mina barn. Men visst är det konstigt vad musik kan göra med en? Det väcker minnen glada som dåliga. Känslor och stämning kommer i lag eller olag. Igår när Lilli satt med mig i soffan spelade jag Denna medryckande låt . Lilli som uppenbart kände dansgenen trycka på började som en fällkniv dunka sitt huvud fram mellan sina ben till håret stod på ända och pannan var röd. Men jag förstår henne! Viss musik får en bara att vilja göra saker man normalt inte skulle göra. Jag menar hur många gånger har folk inte mött kärleken vid sista låten på dansgolvet och tänkt -Denna låten beskriver precis vad jag känner! Sen vaknar man på morgonen musiken har tystnat och man undrar vad kärleken tog vägen. I hela min tonår fick jag höra historier om tonåringar som tagit livet av sig för att de spelat skivor som påstods ha självmordsbudskap i sig om man spelade dem baklänges. Så visst blir vi påverkade av musik. I mitt fall blir jag på dåligt humör av jazz. Det är lite jobbigt eftersom min man älskar jazz. Nä, vi möttes inte via Match.com om någon tror det. Vi är självmatchade och har naturligtvis en "lovesong" som de flesta par
Tidigare innan jag tappade en del av min smak så kunde kryddor ha samma effekt på mig. En speciell doft eller smak och man förflyttades tillbaka till första lägenheten, tonårsfester eller första utlandsresan. Nu har jag svårt särskilja smaker från varandra för mina smaklökar fungerar inte som de ska längre. Säkert därför jag kan trycka i mig stark mat utan problem numera. Säkert därför jag börjat äta mat jag normalt inte äter. Säkert därför jag kan gå ut och handla i säckiga och urtvättade joggingbyxor.... Dålig smak kan ha många ansikten....
Ja, vad har hänt i veckan då. Hmm var ska jag börja... I en hel vecka har jag planerat för att min stora son med flickvän ska komma på besök. Jag har otåligt längtat och fixat (Chiromi) med mat i mängder )som Chiromi lagat) för att jag skulle få ut den mesta av tiden med honom och inte behöva slava i köket. När jag trodde han satt på planet fick jag ett meddelande på fb att han inte kommit med. Åker man hit ska passet vara giltigt 6 månader efter avresedatum. Det hade vi missat och han fick snällt ta sina väskor och lämna arlanda. Jag tänkte nog först att det var ett skämt men det var det inte. Besvikelsen hade inga ord! Än idag några dagar senare är jag fortfarande ledsen och vill för första gången åka hem. Åka hem. Träffa min son. Ha stor 40-årsfest med mina vänner. Det är tur jag har Caroline här nere som kan förstå och säga saker jag behöver höra för känna tröst. Faktiskt var Caroline den som gav mig den första tröstande kram efter beskedet. Den andra fick jag av min svåger Roald. Vissa människor har det bara i sig. Tajmingen och inlevelseförmågan. Jag har så många såna vänner i Sverige och jag saknar er så! Pratade med Caroline om hur sårbar man kan känna sig här. Ingen egen inkomst. Inte tillgång till bankkonton. Och låg status för att du är kvinna. Det finns oändligt många fördelar också men kommer man i ett sårbart läge så kan det gunga rätt rejält. Det är en fördel då om man har en jämnställd relation eller kommunicerar på samma våglängd. By the way så var vi i öknen förra helgen. Den första vändan åkte vi karavan och var sex bilar. Turen gick genom Dubais egna variant av kullersten. Kommer bilder senare. Den dagen såg Dubai väldigt mycket regn så grillningen av 6 kg kött fick vänta och lunch intogs istället på en av de fina lyxhotellen som låg efter kusten. De flesta stannade kvar över natten. Men lyxhotell och tre små barn känns inte alls lyxigt för mig. Jag menar även om toaletterna har 37 knappar med funktioner och kan servera dig en gin och tonic så vad har man för glädje av det om man ändå bara ska vakta ungar på rummet. Det är begränsat hur länge man kan roas av en toalettstol tänker jag...
Dagen efter skulle öknen få en revanch! Jano trotsade alla förordningar en ovan ökensafarare har och stannade vid första infart till något som liknade öken. Stannade bilen efter 5 meter och konstaderade att det låg en död kamel ivägen.Ut på vägen igen och sa till sin bror att det var bra ungarna inte såg. Från baksätets andra del hördes Samuel -Pappa jag såg den!
Vidare till en annan del och in med bilen på sandad mark så långt ögat nådde. Upp och ner för bergsknallar. Högst på en kulle stannade bilen. Picknicken packades ut och ungarna åkte på stjärten ned för sandad backe. Jag min dummer satte Samuel i en plastad shoppingbag och putte han utför...Det var dumt gjort konstaderade Samuel efter jag sköljt ur hans mun från öken! Lätt chockad och tacksam över att det inte gick värre än det gått höll jag med. Ja det var dumt. -Inte gör så igen mamma. Lova! Och så gjorde vi tumme på att jag skulle hålla mig på avstånd ett tag.
Ungarnas bus triggade mansfolket i familjen att visa lite testosteron och de lekte lite med den stora leksaksmaskinen som normalt fungerar som en familjebil. Kunde inte låta bli att associera till Alfons Åberg där jag stod och iaktog showen.
Påväg hem hade Jano fått rejäla muskler och ville visa hur äventyrlig han kan vara. Upp för en kulle i full fräs. Ned på andra sidan genom en stor buske som var för sen på att flytta på sig. Den busken visade sig hänga med ända hem i grillen. Leken blev kostsam... för när backen lades in i bilen noterade jag att kameran bak i bilen filmade lite väl mycket av bilens bakparti. Och det var inte kameran som flyttat på sig.... Denna gången läggs till den allt växande listan där jag är tacksam att jag inte var den som körde. Och By the way.... Min make bör nog vara tacksam över att jag är olik honom i detta avseende
Första gången jag besökte Thailand klarade jag inte ens av den mildaste maträtt. Allt var starkt och fick mig att sluka vattenglas efter vattenglas. Nu efter ätit Sri Lankan mat i snart tre veckor till lunch och middag har jag upptäckt att spicy är min grej. Både för öra och mun!
Satt i bilen häromdagen och RHCP spelades på radion. Känner mig så härligt upprorisk när jag hör dem och vi blev som tokiga i bilen och drog på tunggunget. Ungarna tjöt av glädje och vi alla sjöng med så gott vi kunde. Skulle jag få välja så skulle kyrkan dåna av deras toner den dagen jag lagts för att vila. Jag jobbar på för att få arvet vidare till mina barn. Men visst är det konstigt vad musik kan göra med en? Det väcker minnen glada som dåliga. Känslor och stämning kommer i lag eller olag. Igår när Lilli satt med mig i soffan spelade jag Denna medryckande låt . Lilli som uppenbart kände dansgenen trycka på började som en fällkniv dunka sitt huvud fram mellan sina ben till håret stod på ända och pannan var röd. Men jag förstår henne! Viss musik får en bara att vilja göra saker man normalt inte skulle göra. Jag menar hur många gånger har folk inte mött kärleken vid sista låten på dansgolvet och tänkt -Denna låten beskriver precis vad jag känner! Sen vaknar man på morgonen musiken har tystnat och man undrar vad kärleken tog vägen. I hela min tonår fick jag höra historier om tonåringar som tagit livet av sig för att de spelat skivor som påstods ha självmordsbudskap i sig om man spelade dem baklänges. Så visst blir vi påverkade av musik. I mitt fall blir jag på dåligt humör av jazz. Det är lite jobbigt eftersom min man älskar jazz. Nä, vi möttes inte via Match.com om någon tror det. Vi är självmatchade och har naturligtvis en "lovesong" som de flesta par
Tidigare innan jag tappade en del av min smak så kunde kryddor ha samma effekt på mig. En speciell doft eller smak och man förflyttades tillbaka till första lägenheten, tonårsfester eller första utlandsresan. Nu har jag svårt särskilja smaker från varandra för mina smaklökar fungerar inte som de ska längre. Säkert därför jag kan trycka i mig stark mat utan problem numera. Säkert därför jag börjat äta mat jag normalt inte äter. Säkert därför jag kan gå ut och handla i säckiga och urtvättade joggingbyxor.... Dålig smak kan ha många ansikten....
Ja, vad har hänt i veckan då. Hmm var ska jag börja... I en hel vecka har jag planerat för att min stora son med flickvän ska komma på besök. Jag har otåligt längtat och fixat (Chiromi) med mat i mängder )som Chiromi lagat) för att jag skulle få ut den mesta av tiden med honom och inte behöva slava i köket. När jag trodde han satt på planet fick jag ett meddelande på fb att han inte kommit med. Åker man hit ska passet vara giltigt 6 månader efter avresedatum. Det hade vi missat och han fick snällt ta sina väskor och lämna arlanda. Jag tänkte nog först att det var ett skämt men det var det inte. Besvikelsen hade inga ord! Än idag några dagar senare är jag fortfarande ledsen och vill för första gången åka hem. Åka hem. Träffa min son. Ha stor 40-årsfest med mina vänner. Det är tur jag har Caroline här nere som kan förstå och säga saker jag behöver höra för känna tröst. Faktiskt var Caroline den som gav mig den första tröstande kram efter beskedet. Den andra fick jag av min svåger Roald. Vissa människor har det bara i sig. Tajmingen och inlevelseförmågan. Jag har så många såna vänner i Sverige och jag saknar er så! Pratade med Caroline om hur sårbar man kan känna sig här. Ingen egen inkomst. Inte tillgång till bankkonton. Och låg status för att du är kvinna. Det finns oändligt många fördelar också men kommer man i ett sårbart läge så kan det gunga rätt rejält. Det är en fördel då om man har en jämnställd relation eller kommunicerar på samma våglängd. By the way så var vi i öknen förra helgen. Den första vändan åkte vi karavan och var sex bilar. Turen gick genom Dubais egna variant av kullersten. Kommer bilder senare. Den dagen såg Dubai väldigt mycket regn så grillningen av 6 kg kött fick vänta och lunch intogs istället på en av de fina lyxhotellen som låg efter kusten. De flesta stannade kvar över natten. Men lyxhotell och tre små barn känns inte alls lyxigt för mig. Jag menar även om toaletterna har 37 knappar med funktioner och kan servera dig en gin och tonic så vad har man för glädje av det om man ändå bara ska vakta ungar på rummet. Det är begränsat hur länge man kan roas av en toalettstol tänker jag...
Dagen efter skulle öknen få en revanch! Jano trotsade alla förordningar en ovan ökensafarare har och stannade vid första infart till något som liknade öken. Stannade bilen efter 5 meter och konstaderade att det låg en död kamel ivägen.Ut på vägen igen och sa till sin bror att det var bra ungarna inte såg. Från baksätets andra del hördes Samuel -Pappa jag såg den!
Vidare till en annan del och in med bilen på sandad mark så långt ögat nådde. Upp och ner för bergsknallar. Högst på en kulle stannade bilen. Picknicken packades ut och ungarna åkte på stjärten ned för sandad backe. Jag min dummer satte Samuel i en plastad shoppingbag och putte han utför...Det var dumt gjort konstaderade Samuel efter jag sköljt ur hans mun från öken! Lätt chockad och tacksam över att det inte gick värre än det gått höll jag med. Ja det var dumt. -Inte gör så igen mamma. Lova! Och så gjorde vi tumme på att jag skulle hålla mig på avstånd ett tag.
Ungarnas bus triggade mansfolket i familjen att visa lite testosteron och de lekte lite med den stora leksaksmaskinen som normalt fungerar som en familjebil. Kunde inte låta bli att associera till Alfons Åberg där jag stod och iaktog showen.
Påväg hem hade Jano fått rejäla muskler och ville visa hur äventyrlig han kan vara. Upp för en kulle i full fräs. Ned på andra sidan genom en stor buske som var för sen på att flytta på sig. Den busken visade sig hänga med ända hem i grillen. Leken blev kostsam... för när backen lades in i bilen noterade jag att kameran bak i bilen filmade lite väl mycket av bilens bakparti. Och det var inte kameran som flyttat på sig.... Denna gången läggs till den allt växande listan där jag är tacksam att jag inte var den som körde. Och By the way.... Min make bör nog vara tacksam över att jag är olik honom i detta avseende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar