Only god can judge me...

Vill börja med att säga att jag sitter här och skriver. Skriver och raderar om vart annat. Svårt veta hur jag ska kunna få ihop denna dagen i text utan att verka full...

 

Morgonen började med lämning av Samuel i skolan i Umm Suqeim.

Samuel i sin idrottsuniform på hotellet



I Gaten där vi går in till skolan står vakter

En av många lekplatser på skolgården

Efter lämning tillbaka till Patricia och de små för gå ner och äta hotellfrukost. Jag noterade idag att min frukost ser exakt lika dan ut varje dag. För att inte göra en facebook och dra detaljer kan jag säga att det är allt från dragonfruit till indisk currygryta och tre (alltid tre) koppar kaffe.

Efter måltiden beslutade vi åka till huset och montera lite möbler. Samma möbler jag gladde mig åt så mycket häromdagen att IKEA monterade. Vilket de tydligen inte alls gjort. Så vi började gå lös på vårt stora köksbord, 2,4 långt. Det gick hur bra som helst ända tills vi upptäckte det inte fanns någon beskrivning. Då slutade det vara roligt och vi gick istället lös på stolarna.
Där fanns det beskrivning så det var skoj. Iallafall första stolen (att veta man ska göra samma sak 5 gånger till är rent tankemässigt utmattande)
Så för att busa till det lite började jag i det dolda tävla med Patricia. Det vet hon ff inte om att jag gjorde. Naturligtvis vann jag. Annars hade jag inte ens tagit upp det här...

En gardener dök också helt oförhappandes upp. Han såg så förskräckligt sliten och mager ut att hade jag haft pengar på mig hade jag tömt plånboken på honom. Men det enda jag kunde erbjuda var den enda vattenflaskan jag fått med. Och den tog han smärtsamt tacksamt emot.
Det kändes smutsigt sitta där inne i husets skugga och montera nya möbler medan han stod ute i gasande sol och jobbade för att inte gräset skulle dö. Jag kände mig rå i den stunden och det var ingen bra känsla...
Vid lunch var barnen utmattade och hungriga så det blev dags låsa om sig och åka till hotellet igen. Påväg genom hallen såg jag att vår (eget antagande) Landlord hade lämnat en till husnyckel (också ett eget antagande som höll på kosta mig mitt äktenskap) som jag tacksamt stoppade ner i väskan. Helt ovetandes om att denna nyckel skulle bli ämnet för resten av dagen....

Efter hämtning av Samuel 14,15 (femton min tidigare än tillåtet) ser fröken mig och öppnar dörren och ber samuel ta med sin väska och lämna klassrummet. Det första Samuel sa till mig var att fröken tyckte att han varit dum idag. Och därför inte fått ett stickers för gott uppförande som tidigare. Efter fått ett ord med fröken visade det sig att Samuel använder sitt kroppsspråk för mycket. Han tar på de andra i klassen. Ex han kan sätta sina händer runt någons kinder för att få kontakt eller håller någon i armen för få de förstå han vill vara med och leka. Detta fick jag höra "Was not accaptable in the classroom" "Its classroom-rules" Hon sa: "I told Samuel that he needs 2 use words and no hands when he speaks" Tänk att en sån egenskap som vi värdesätter så högt i Sverige (kroppspråket) helt plötsligt är "Against the rules"
Jag fick ta mig tid att förklara för honom om olikheterna vi alla måste lära oss. Att vi i vår familj fortsatt uppskattar dessa små händer som gestikulerar och klappar kind. Men att i klassrummet bör man använda munnen istället.
Eftersom jag fått ett erbjudande att bli hämtad av Caroline och bli med till Svensk/Norska kyrkan här i Dubai kändes det bra att kunna säga till Samuel att nu skulle han få träffa svenska barn. Samuels svar på det var "Jaaa, det vill jag. Men mamma, Är ALLT Svenskt där??
Avtalet med Jano var att han skulle ha bilden för att kunna möta upp IKEA i huset mellan fem och halv sex. So far so good!

Glada och förväntansfulla åker jag, Samuel och Sander med "familjen Caroline" till kyrkan.
Under färden passerade vi en passage av fräcka och dyra lyxhotell

Jag kan inte se mig mätt på dessa skyskrapor. De har alla en unik form och reser sig som stammar upp runt oss där vi kör.Jag längtar så efter få visa De stora barnen allt detta

 

Kontrasten från detta till Norsk/Svenska sjömanskyrkan var som... Ja, kom med förslag själva!´

 

Väl inne kände jag dessutom igen några ansikten och det kändes så himla bra. Träffade dessutom en tjej, Klara, som har sin son på samma skola som oss. Klara hade i veckan skickat mig ett jättegulligt sms om att hänga på till kyrkan tidigare men som jag inte kunde pgr sjukdom i huset. Börjar inse att det finns många vänpotential här nere också!
När jag serverat mina små killar hamburgare ser jag att jag har fem missade samtal från Jano. När hände det sist???
Ser att det skickats ett sms också. Öppnade och läste. Där dog hoppet om att en nytändning var på gång...
Citat: Var är nyckeln til huset? Vi har två leveranser nu. En har åkt igen. Ring mig på en gång
(Jag har valt röd för markera hur arg han var!)
Det visade sig att jag fått med mig nycklarna till kyrkan, 20 min bort... Och nu stod det tydligen ett kylskåp av As-kaliber på vår nya entre. Och IKEA på ingående. NOT GOOD!
En dumpning av barn på Caroline och hennes jättegoa barnflicka sen turbotaxi till Meadows med nyckel. PHU hann innan IKEA iallafall...
Försökte mig på ett litet skämt om att nu behöver jag en lång skarvsladd till kylen men det var inte så uppskattat. Så jag fortsatte skruva lite möbler istället. Livrädd vara till mer besvär.

Efter IKEA skulle vi tydligen få en ny chans att få in as-kylen i köket. Killarna skulle komma tillbaka men väntan blev lång för nu hade Caroline lämnat av gossarna i det stora tomma nya hemmet. Jano körde hem sin lilla familj för sova på hotellet. Stolt överlämnade jag den extranyckel jag had plockat upp från huset. Nu hade vi var sin! Tryggt!
Uppe i lägenheten fixades och trixades det med trötta ungar och av en tillfällighet ser jag fem!! missade samtal från maken igen. GULP! vad nu då???
Det visade sig att kylskåpskillarna varit där men hade inte kunnat bli insläppta för att NYCKELHELVETET GICK INTE TILL DÖRREN!

Berättade för Patricia som bara log och sa milt. Det händer verkligen saker hela tiden....
Joru, Patricia här händer det saker. Men jag gömmer mig bakom tanken att "Only god can jugde"